Etisk nämnd och etiska regler

I Psykosyntesföreningen värnar vi om de etiska reglerna och ser dem som en grund i arbetet som psykosyntesterapeut. Diplomerade psykosyntesterapeuter som är yrkesverksamma medlemmar i Psykosyntesföreningen förbinder sig att följa de etiska reglerna i sin terapeutiska verksamhet

Etisk nämnd

Inom Psykosyntesföreningen finns en etisk nämnd, som fungerar som en kvalitetsstämpel och trygghet för dig som är klient hos någon av Psykosyntesföreningens diplomerade psykosyntesterapeuter. Den etiska nämnden består av diplomerade psykosyntesterapeuter och till grund för deras bedömningar ligger Psykosyntesföreningens etiska regler och ett fastställt klagomålsförfarande.

Kontakta etiska nämnden

Som klient kan du kan vända dig till ledamöter i den etiska nämnden om du har klagomål som kan hänföras till den terapeutiska yrkesmässiga utövningen.

Ledamöter i etiska nämnden

För övningsklienter som går hos en terapeut som är under utbildning, hänvisar vi till PsykosyntesAkademin.

Om klagomålet gäller ledamot i Etiska nämnden, kontakta ordförande i Psykosyntesföreningen.

Etiska regler

Diplomerade psykosyntesterapeuter som är medlemmar i Psykosyntesföreningen förbinder sig att följa nedanstående etiska regler i sin terapeutiska verksamhet.

Ladda ner de etiska reglerna.

I Psykosyntesterapi och relationen terapeut – klient

1. Psykosyntesterapeutisk verksamhet kan omfatta stödjande, terapeutiskt och utvecklande arbete med individer, par och grupper. I texten nedan kan ordet klient avse individ, par eller grupp.
2. Terapeuten skall enbart arbeta med klienter som uppnått myndig ålder, såvida inte terapeuten har annan relevant utbildning som gör att man är kompetent att ta emot barn och unga under 18 år. I de fall terapeuten tar emot klienter under 18 år krävs godkännande av vårdnadshavare.
3. Terapeutens mål är att öka klientens medvetenhet och självständighet, stödja personlig utveckling och förmåga att ta eget ansvar. Terapeuten eftersträvar att ge klienten möjlighet att utforska, upptäcka och använda de egna inre resurserna för all leva ett mer tillfredställande liv.
4. Terapeuten skall visa respekt for klientens önskemål, behov, val och gränser.
5. Terapeuten skall avstå från varje handling och yttrande som innebär ett angrepp på klientens värdighet. Terapeuten uppmärksammar att hens kunnande inte används för att kränka, utnyttja eller förtrycka en annan individ. Sexuellt umgänge och sexuella anspelningar i form av kommentarer, gester eller fysisk kontakt får ej förekomma
6. Terapeut – klientrelationen är en yrkesmässig relation. Terapeuten ska visa respekt för klientens personliga integritet och självbestämmanderätt.
7. Terapeuten får aldrig utnyttja den relation som skapas till klienten till egen fördel.
8. Terapeuten skall vara medveten om och ta hänsyn till den bindning som uppstår i klient – terapeutrelationen. Terapeuten får ej för egen fördel eller vinning utnyttja denna bindning i någon form.
9. Terapeuten ansvarar för att relationen inte utvecklas till en familjär, vänskaps- eller sexuell relation, så länge den terapeutiska processen enligt båda parterna inte är helt avslutad. En sexuell relation med en tidigare klient bör fortsättningsvis undvikas pga maktperspektivet mellan terapeut och klient.
10. Terapeuten skall inte utöva terapi i sina nära relationer med släkt, vänner och kollegor. Terapeuten bör också undvika att arbeta individuellt med klienter som står i nära relation till varandra om detta inte är oundvikligt, t ex om terapeuten är verksam på en mindre ort. I parterapi kan terapeuten träffa parterna individuellt, om detta gynnar terapiprocessen.
11. Terapeuten skall också undvika att arbeta med klienter som har en relation till någon i terapeutens bekantskapskrets eller familj. I dessa fall ansvarar terapeuten för transparens. Terapeuten måste vara noga med att hålla gränser.
12. Terapeuten skall vara uppmärksam på om egna relationer eller åtaganden är i konflikt med klientens intressen. Om en sådan intressekonflikt uppstår, är det terapeutens ansvar att värna om klientens integritet.
13. Om sessionen spelas in måste detta ske i överenskommelse mellan klient och terapeut samt hur inspelningen får användas.
14. Vid terapins påbörjan diskuterar terapeuten i sitt kontrakt med klienten (muntligt eller skriftligt) ömsesidigheten i den terapeutiska relationen, bådas rättigheter och skyldigheter samt respektive ansvarsområden.
    a. Kontraktet reglerar förhållandet mellan klient och terapeut vad gäller tider, arvode, sekretess, terapins frekvens och hur avslutning skall ske. I kontraktet ingår även att ge klienten en beskrivning av vad terapi är, vad som förväntas av klienten och vad klienten kan förvänta sig av terapeuten.Klienten informeras om planerade uppehåll.
15. Terapeuten upplyser klienten om den yrkesmässiga kontaktens ändamål och innehåll samt innebörden av sekretess, dokumentation och dess användning.

II Kompetens och kapacitet

1. Terapeuten skall ta hänsyn till sin kompetensnivå och kapacitet när hen åtar sig ett uppdrag. Terapeuten skall kontinuerligt reflektera över sin kompetens, sina värderingar och attityder och söka professionell hjälp vid problem som kan påverka yrkesutövningen.
2. Terapeuten har ansvar for att vidmakthålla sin yrkesmässiga kompetens via handledning, egen terapi och fortbildning.

III Sekretess

1. Terapeuten skall hantera all information om klienten med konfidentialitet. Detta gäller vare sig han/hon anförtrotts informationen i utövandet av yrket eller på annat sätt fått tillgång till den. Tystnadsplikten gäller även själva existensen av en klientrelation.
2. Klienten skall informeras att sekretessen kan brytas vid tillfällen då klienten bedöms som farlig för sig själv eller andra.
3. Om terapeuten önskar använda information om klienten t ex i ett föredrag eller i en skrift, skall alltid klientens tillstånd inhämtas och anonymiteten bevaras.

IV Ansvar

1. Terapeuten skall hantera all information som klienten lämnar konfidentiellt. Detta gäller vare sig hen anförtrotts informationen i utövandet av yrket eller på annat sätt fått tillgång till den. Tystnadsplikten gäller även själva existensen av en klientrelation. Tystnadsplikten gäller också efter avslutad terapi.
2. Klienten skall informeras att sekretessen kan brytas vid tillfällen då klienten bedöms som farlig för sig själv eller andra. Anser terapeuten att sekretessen måste brytas exempelvis vid brott eller risk för brott, ska klienten informeras att detta sker. Terapeuten skall då kontakta polis och/eller den allmänna vårdens psykiatriska akutmottagning och lämna ut endast de uppgifter som gör att den omedelbara faran kan undanröjas.
3. Misstänker terapeuten att ett barn far illa bör en orosanmälan till Socialtjänsten göras. I första hand kan terapeuten stödja klienten att göra en anmälan om det är aktuellt. Viktigt att det är en tydlig transparens. Det är alltid möjligt att ringa Socialtjänsten och be om råd.
4. Om terapeuten önskar använda information om klienten t ex i ett föredrag eller i en skrift, skall alltid klientens tillstånd inhämtas och anonymiteten bevaras.
5. I den händelse klienten inte betalar fakturor i tid och efter påminnelse, har terapeuten rätt att lämna ut klientens namn, adress och personnummer för indrivning av skuld. Klienten ska alltid informeras innan detta sker.
6. Terapeuten bör föra minnesanteckningar av sessioner. Dessa skall vara anonymiserade och är terapeutens egna och lämnas inte ut. All dokumentation om klienten ska hanteras på ett sådant sätt att sekretessen är säkrad.
   Varje terapeut bör utse en kollega som hanterar minnesanteckningar vid terapeuts sjukdom eller bortgång och att samma person/kollega meddelar terapeutens klienter vid sjukdom som omöjliggör för terapeuten själv att informera eller vid bortgång. Vid bortgång ska personen/kollegan förstöra minnesanteckningar så att dessa inte hamnar i dödsbo
7. Terapeuten skall inte upprätta kontakt med klienten på sociala medier, inte heller söka information om klienten på detta vis under terapins gång eller snart där efter.

V Offentlighet

1. I de fall terapeuten är verksam på sociala medier bör psykosyntesens etik och förhållningssätt genomsyra det som visas. Även i privata sammanhang bör de etiska riktlinjerna beaktas och de grundvärderingar som psykosyntesen vilar på iakttas. Psykosyntesens värdegrund finns att läsa på Psykosyntesföreningens hemsida, www.psykosyntesforeningen.se.
2. Terapeuten ska sträva efter att skapa och förstärka ett allmänt förtroende för terapi och för psykosyntesterapeuters professionella kompetens samt vara öppen för kritisk granskning av sin yrkesutövning.
3. Som yrkesverksam psykosyntesterapeut kan inte annan verksamhet samtidigt drivas som inte är förenlig med psykosyntesens värdegrund och dessa etiska riktlinjer.
4. Vid offentliga framträdanden och publicering bör terapeuten se till att det står klart i vilken roll och med vilket mandat en agerar. Med det menas att det ska framgå om terapeuten agerar i form av privatperson eller i sin yrkesroll.
5. Mänskliga rättigheter och allas lika värden är en grundläggande bas för utförande av psykosyntesterapi. Terapeuten ska som yrkesutövare och medborgare företräda ett demokratiskt samhällsideal som omfattar mänskliga rättigheter, tolerans och mångfald samt humanitet och solidaritet med grupper i utsatta livssituationer. Framkommer aktivitet av något slag som kränker dessa, innebär det ett brott mot de etiska reglerna.
6. Terapeuten skall i all sin information vara tydlig med att hen inte behandlar och/eller botar psykiska eller fysiska sjukdomar. Terapeuten skall presentera och tillhandahålla sina tjänster under en benämning såsom friskvård och/eller personlig utveckling.

VI Intressekonflikter och tvister

1. I fall av intressekonflikt skall en utredning göras av den expertis som föreningens styrelse eller etiska nämnd finner lämplig. Om konflikten leder till ett försäkringsärende, kontaktar styrelsen terapeutens försäkringsbolag.
2. I de fall psykosyntesterapeuten bryter mot de etiska reglerna skall en utredning göras och terapeuten riskerar uteslutning. Andra möjliga påföljder är krav på extra handledning hos godkänd handledare alternativt en varning. Vid varning sedan tidigare är uteslutning sannolik.

VII Process vid klagomål

1. Klagomål inkommer:
   a. Klagomål skall inkomma inom ett år efter den uppkomna situationen.
   b. Klagomål skall vara, skriftligt, daterat, med namn, adress, mailuppgifter och undertecknat av den klagande och ställt till sammankallande i Etiska nämnden.
   c. Den klaganden får därefter ett mail eller brev, ett kvitto att brevet mottagits.
   d. Den klagande informeras per brev/mail hur ärendet handläggs och att en kopia av klientens klagomål kommer att skickas till terapeuten ifråga.
2. Initial handläggning:
   a. Sammankallande i Etiska nämnden kallar ledamöterna till möte snarast möjligt. Minst 3 ledamöter ska kunna närvara vid mötet. Nämnden tar i beaktande om ledamot i nämnden kan vara jävig.
   b. Nämnden går igenom ärendet och bedömer om det finns tillräckligt med information för att kunna gå vidare med en utredning. I så fall, utarbetas en arbetsplan.
   c. Nämnden kan kalla in extern kompetens om den finner så nödvändigt för att kunna bedöma ärendet.
3. Beslutsprocess:
   a. Kopia av klagomålet sänds till terapeuten med begäran om ett skriftligt utlåtande inom 4 veckor. Inkommer inget svar kan nämnden kalla till ett möte. Om ett skriftligt svar inte är tillräckligt klargörande kräver nämnden komplettering.
   b. Nämnden sammankallas för genomgång och sammanställning av underlag.
   c. Nämnden tar ställning till om tillräcklig information finnes för att kunna fatta ett beslut eller att ytterligare information behövs. Detta kan ske på följande sätt;
   i. Kalla terapeut och den klagande till ett gemensamt möte i syfte atthämta ytterligare information, inte som en förlikning.
   ii. Enskilda möten med respektive part.
   iii. Nämnden är öppen för att på den klagandes/terapeutens initiativ arrangera ett förlikningsmöte.
   d. Den klagande kallas till intervju. Intervjuerna genomförs med lämpligt antal ledamöter (minimum två). Anteckningar förs.
   e. Nämnden sammanträder för att diskutera vad som framkommit vid intervjun.
   f. Terapeuten kallas till intervju för att uttala sig om vad som ytterligare framkommit. Intervjuerna genomförs enligt ovan.
   g. Nämnden sammanträder för att bedöma möjligheten att ta beslut utifrån resultatet eller om ytterligare möten med båda kan behöva genomföras.
   h. Nämnden sammanställer beslutsunderlag samt rekommendation till beslut. Detta framläggs för Psykosyntesföreningens styrelse som har att fatta det formella beslutet.
   i. Styrelsen skickar beslut i ärendet till den klagande och till terapeuten med information om regler avseende överklagan.
   j. Om styrelsen ej följer nämndens rekommendation bör de tydligt motivera inför nämnden varför så ej sker. Styrelsen bör också vara uppmärksam på jävsituation. Uppkommer svårare oenighet i detta bör en extern moderator kallas in.
   k. Överklagan ska ha inkommit skriftligen till etiska nämnden inom en månad från det att beslutets skickats. I de fall överklagan inkommer får en extern moderator inkallas som tillsammans med etiska nämnden handlägger överklagan.
   l. Material i ärendet förvaras i 12 månader efter avslut hos sammankallande och makuleras sedan.
4. Jävsituation:
   a. Den ledamot som i sin yrkesroll eller privat har kännedom om den klagande eller terapeuten som kan påverka ärendets neutralitet avsäger sig uppdraget.
5. Sekretess:
   a. Uppgifter som kan avslöja den klagandes eller terapeutens identitet får ej yppas utanför Etiska nämndens ledamöter under handläggning eller senare.